Sluta kriskommunicera, börja arbeta med förtroende

Kriskommunikation betraktas fortfarande ofta som något som aktiveras när det redan gått fel, en stödfunktion som kopplas på när trycket ökar. Det är ett dyrt misstag. Ett företags rykte kan idag stå för så mycket som en fjärdedel av marknadsvärdet. Det innebär att kriskommunikation redan idag är en strategisk affärsfråga.

Vilket narrativ hinner först
I dag sprids information sekundsnabbt, ofta utan kontext och inte sällan utan koppling till fakta. I den här miljön är de största riskerna inte alltid faktiska händelser, utan att felaktigt narrativ etablerar sig först.Och när det väl är gjort, är det svårt att ta tillbaka.

Kriskommunikation handlar därför inte längre bara om att svara på det som redan hänt, utan lika mycket om att förstå vad som kan hända och hur det kan uppfattas.

En del av affären
När rykte och förtroende är så tydligt kopplat till affärsvärde blir kriskommunikation en del av bolagets riskhantering. Kommunikationschefen rör sig allt oftare i frågor som tidigare låg närmare CFO eller riskfunktioner. Vad händer om ett rykte får fäste? Hur påverkar det förtroendet? Vad innebär det för affären?

Det är inte heller en teoretisk förflyttning. Enligt Korn Ferry kan ett företags rykte stå för upp till en fjärdedel av marknadsvärdet. Det ser säger något om hur direkt kopplat förtroende är till affärsresultat.

Kraften i en äkta insida
Att kommunikation ska börja internt vet vi redan. Men färsk data visar att 43 procent av medarbetare tappar förtroende för ledningen vid bristande internkommunikation. I en tid av hybridarbete förstärks den risken ytterligare. Även här blir kriskommunikationen viktig som en del av det långsiktiga förtroendet mellan medarbetarna och ledning.

Kris är inte ett undantag
Vi lever i ett läge där små och större kriser i många avseenden inte längre är undantag, utan ett tillstånd.Geopolitik, politiska utspel och cyberrisker påverkar företag direkt. Samtidigt kan en enskild händelse få global spridning på kort tid.Det gör att kriskommunikation inte längre är något som aktiveras vid behov.Det är ett pågående arbete. Och kanske är det just där den största förflyttningen sker: från att hantera kriser till att arbeta proaktivt med förtroende, varje dag.

Vill du prata vidare om hur ni kan stärka ert arbete med kriskommunikation och förtroendefrågor i praktiken?

Hör av dig, jag tar gärna en kaffe.

‍Åsa Hart